Ja, jag är inte riktigt helt klar med mitt januari-UFO. Men det handlar nästan bara om att tvätta och spänna ut till något slags form.
Så jag presenterar här, efter viss vånda, mitt februari-UFO. Våndan kommer sig av att jag har ytterligare ett UFO, faktiskt är en aning äldre, som jag fått en väldans fart på. Så frågan är om det UFO't räcker ända till mars... Nåväl, antingen blir det klart ändå, eller så blir det ett UFO för mars. För visst är det väl fusk att anmäla för tidigt?
Dessa vantar gav jag i julklapp till min dotter... julen 2009. En halv vante var klar då. Resten av den vanten gjorde jag klart i somras. Då påbörjade jag också vante nummer två. Varför det är så segt att få dom klara? Jag tycker inte om att sticka med magic loop, men att sticka med strumpstickor när hela vanten stickas avigt... det är, om möjligt, ännu värre. Dessutom måste man läsa diagrammet oerhört noga. Det händer något varenda varv, och det infinner sig aldrig något flyt. Det är kort sagt en stor lättnad när man kommer fram till den avslappnande stickningen av fingrarna (som jag stickar ut och in, för att slippa sticka dom avigt).
Lång historia, vackra vantar. Nu ska dom bli klara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar